Bolstads Prästgårds Vänner

Bolstads Prästgård, sedd från väster, foto Kjell Åberg sept. 2002

Bolstads Prästgårds historia

"Prästgårdstomten är en stor parkliknande trädgård med väst-östlig utsträckning. Det stora bostadshuset är placerat långt åt öster. Det är med sin rödmålade fasad i två våningar en anslående fond då man träder in genom den västra och förmodligen ursprungliga huvudentrén till bostället. Härifrån leder en med konstplattor försedd gång rakt mot verandan på byggnadens mittaxel. Åt motsatta hållet, i väster, möter på andra sidan vägen en stiglucka och kyrkans kor. Kyrkplatsens axiala anläggning är således tydlig. En flygel på vardera sidan om huvudbyggnaden understryker denna karaktär. Trädden varav de flesta är mycket gamla består av ekar, almar och askar samt ett antal fruktträd."

"Bolstads prästgårds äldre historia är av naturliga skäl föga känd. Vi vet att den tillsammans med många andra gårdar i Dalsland brändes ner under Kalmarkriget 1611-1613 (Brännefejden). Kyrkoherden Ericus Olai beviljades i likhet med fyra andra kyrkoherdar i landskapet, 20 tunnot spannmål till hjälp vid återuppbyggnaden.
Manbyggnaden låg vid den här tiden och ytterligare i drygt 200 år något längre österut, dvs. i mycket nära anslutning till Lillån."

"Så vitt man kan se skedde sedan inga förändringar av prästbostället färrän Nils Fjellman tillträdde 1756. Då genomfördes ett gammalt beslut att reparera både kyrka och prästgård. Han måste ha varit ovanligt driftig, då han på sin korta tid i Bolstad, fem år, omgestaltade båda."
"1767 brann den knappt tioåriga prästgården ner. --- Bland annat blev biblioteket lågornas rov. --- Vid branden gick också sockenarkivet förlorat. (Den bekanta medeltida räkenskapsboken befann sig på annat håll.)"

Så byggdes en ny prästgård. "Det var den prästgården Peter adolf Edgren mötte som informator hösten 1818. Han beskriver den så här i sina minnen: Bostaden bestod av en lång rödmålad envåningsbyggnad, som begränsade norra sidan av gårdsplanen. Huset hade tvenne ingångar. Den på östra ändan ledde till köksdepartementet och här låg bl a undervisningsrummet för flickorna. Den andra ingången ledde till de förnämligare rummen.
Östra sidan av gårdsplanen begränsades av en liten rödmålad envåningsstuga, vars södra ända utgjorde ett större rum, där prosten residerade, och norra änden utgjorde skolrummet, där jag och gossarna hade vårt hem. På motsatta sidan av gården var drängstugan och ett sädesmagasin belägna, ävensom andra ekonomibyggnader. Bakom låg kring en vidsträckt plan alla uthusen
. Uppenbarligen är Edgren inte så nogräknad vid sin angivelse av vädersträcken. Huvudbyggnaden låg orienterad som idag. (Jfr kartan 1784).
 "När kyrkoherde Herlog Stenberg tillträdde 1823 fann han, liksom häradssynerätten, att på den endast drygt 50 år gamla prästgården alla husen fått efterhand så märkbart förfalla, att intet enda för närvarande befinnes i lagligt stånd, varken till tak, väggar eller innanrede.
Man tänkte sig att reparera byggnaderna och en kostnadsberäkning var också uppgjord för ett sådant återställande. Men Stenberg hade en annan idé. Han ville för sig och de sina låta uppföra en mer ståndsmässig bostad i två våningar. Han var inte ensam om sådana, den nya tidens anspråk. Så t. ex. hade Edsleskogs prästgård uppförts några år tidigare påfallande ståndsmässig i två våningar. Vid stämman med pastoratets församlingar den 2 november sammanfattar han sina sakskäl: prästgården skall erhålla ett utseende wärdigt ett pastorat af denna beskaffenhet och lämpadt efter den förnämliga local här af naturen erbjudes."

"Det dröjde innan det nya bostället började uppföras." 1825 stod den nya prästgården färdig.
"Den norra flygeln uppfördes 1826 och den södra exakt lika stor året därpå."
"För hembygdsvänner har prästgården södra flygel sitt särskilda intresse. Den ingick inte bland de "laga husen". Prosten Engström hade vid sitt tillträde 1914 inlöst den av företrädaren enligt tidens sed. Under sin tjänstetid hade han kostat på den en del reparationer. Vid syneförrättningen i samband med kyrkoherdeskiftet, 8 juni 1938, var den nye kyrkoherden Boström lika litet som pastoratet villig att inlösa bygganden.
Några dagar senare träffades man i hembygdsföreningen (A. G. Bördh och H. Mårland) och diskuterade en Pelle Ödmanafton med anledning av hans födelse. Flygeln menade man skulle passa för en sådan afton.Föreningens idéer utvecklades emellertid mycket snabbt då man befarade att den utlysta pastoratsstämman den 22 juni skulle besluta om flygelns rivning. (Föreningen ansåg att flygeln uppfördes på 1760-talet efter branden). Man ville inte bara rädda byggnaden utan också inrätta ett litet museum i huset. Ursprungligen tänkte man sig av allt att döma ett hembygdsmuseum i största allmänhet men snart kantrade intentionen över mot en mer sakral inriktning. Ungefär samtidigt donerade Gustaf Lizell möbler till Bolstad, ett förhållande som säkert styrde idéerna i den riktningen. Den tillträdande kyrkoherden var positiv till planerna varefter man sammanträffade med prosten Engström. Han förklarade sig genast beredd att skänka flygeln till hembygdsföreningen.
Men vid närmare eftertanke ångrade sig Boström. Han ansåg att ett hembygdsmuseum skulle innebära intrång på prästgården och familjens privatliv.
Vid kyrkorådets stämma den 22:e förelåg två skrivelser, en från hembygdsföreningen där man anhöll om att byggnaden skulle få stå kvar och att man avsåg att inrätta ett museum samt en från Boström där hangärna såg att flygeln bevarades men utan att hembygdsföreningen hade bestämmanderätten över huset. Stämman gick på den nye kyrkoherdens linje varvid byggnaden alltså fick stå kvar men ägaren, hembygdsföreningen inte fick nyttja den! ---
Saken gick därmed i stå. Hembygdsföreningen återlämnade sin gåva till Engström vid årsmötet den 12 april året därpå. --- Först efter Engströms frånfälle skänkte arvingarna 1951 flygeln till Bolstads pastorat. --- Idag är åter en yttre renovering aktuell, en renovering som prästgårdsvännerna* avser att genomföra om ansökta medel beviljas. Det kyrkohistoriska museet kanske också kommer till stånd efter drygt 60 år. Upplägget är nu mer storslaget och avser att behandla hela landskapet. Men museet skall inte placeras i flygeln utan i mansbyggnaden i anslutning till den stora salongen, Lizellrummet, på andra våningen."
 

Ur Christian Aarsrud, "Bolstads prästgård", i: Hembygden 2002, Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund, s. 31, 35-37, 39, 41-42, 45, 56-58. Författaren är ledamot i föreningens styrelse.

* Den 1/10 2001 fick Bolstads Prästgårds Vänner övertaga prästgården med de två flyglarna och den stora trädgården.

 Bolstads Prästgård, sedd från väster, foto Kjell Åberg sept. 2002

Du är besökare nr